Varma hälsningar till er alla i juletid!

Stortorget i Katrineholm en vinter med snö för några år sedan. Foto: Nicklas Adamsson

Midvinter. Dagarna är korta och snön lyser med sin frånvaro här i Sörmland. Men nu är julen här. För egen del har det blivit allt viktigare att släppa taget och låta den här tiden på året präglas av återhämtning och vila, en tydlig motkraft till den konsumtionshets som annars råder.

Jag märker att mitt flöde i sociala media återkommande visar bilder där djur och människor gått i ide. Det får mig att funderar på vem logaritmerna egentligen tjänar i detta fall. Kanske är det ett bevis på att moderniteten också kan motverka sig själv på ett tillsynes oväntat sätt.

Oavsett hur det ligger till med den saken gör det mig upprymd att tänka så eftersom det egentligen bara är ökad overksamhet som i någon mån kan mildra den situation vi befinner oss i.

När jag ser tillbaka på 2024 har det varit ett år med mer lönearbete än jag önskar mig. Samtidigt har det gett nya insikter som på olika sätt bidrar till att vidga perspektiven och förstå världen och inte minst människor bättre. Men jag ser också tillbaka på fina stunder av fördjupat engagemang i frågor som alltmer knyter ihop min världsbild.

Det handlade bland annat om förtroendet att få ansvara för innehållet under kväkarnas årsmöte som denna gång hölls på Kväkargården på Söder i Stockholm. Temat för årsmötet var “Kväkarandlighet och natur – Hållbarhet, det sjätte vittnesbördet”. Under de dagar som årsmötet pågick mynnade detta ut i flera fina samlingar där deltagarna på kväkarvis fick reflektera över vad vi egentligen behöver göra för att möta de hot och kriser vi står inför.

Men 2024 handlade även om möten med gamla och nya vänner i andra sammanhang. Det gällde inte minst Dagar och nätter för skogen - Festival för skydd av gammelskogen som föreningen Rädda Skogen arrangerade under eftersommaren i Skogsnäs på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Ett annat exempel är webb-serien “Pockets, Patterns & Practices” med

Dougald Hine

,

Anna Björkman

och Billie Grammer Harbottle. Under fem tillfällen under lika många veckor under hösten samlades människor från olika delar av världen för att få fördjupad kunskap, men också för att samtala om hur vi hjälper varann förstå den tid av omvälvande förändring vi nu lever i.

Att vi verkligen behöver varandra som medmänniskor i en alltmer komplex och polariserad värld blev inte minst tydligt när jag representerade kväkarna i panelsamtalet “Trossamfunden, freden och klimaträttvisan” som arrangerades i Fisksätra kyrka under den globala aktionsveckan för fred och klimaträttvisa under hösten.

Platsen för panelsamtalet var väl vald eftersom det sedan början av 2000-talet pågår ett nyskapande samarbete mellan kristna och muslimer i Fisksätra under namnet Guds Hus. Redan idag har flera olika religiösa samfund verksamhet i kyrkans lokaler. Tanken framöver är att bygga en moské bredvid kyrkan och knyta samman de båda byggnaderna med ett inglasat inomhustorg. Tack för möjligheten att få delta i detta samtal.

____

Nya perspektiv ger också nya insikter. En av de allra viktigaste är att jag behöver minska omfattningen på mitt eget engagemang och koncentrera mig på färre uppgifter framöver. Här handlar det inte minst om att knyta ihop trådar och skapa balans och följa den riktning i livet som alltmer talar till mig.

Det handlar om att tänka, reflektera, läsa, skriva och inte minst samtala med andra människor. I en värld som tycks snurra allt snabbare tror jag att det är fler än jag som känner ett allt större behov av att stanna upp för att försöka förstå var vi befinner oss, inse vart vi är på väg och försöka ta in vad som håller på att hända, och inte minst hur det påverkar oss alla.

Här sammanfattar samtalet mellan Frodo och Gandalf i Sagan om ringen den situation vi befinner oss i. Frodo ger uttryck för en önskan om att det som sker inte skulle ske. Gandalf svar understryker hur lite vi har att säga till om i detta fall men pekar samtidigt på att vi faktiskt har rådighet över hur vi själva möter och hanterar den tid vi lever i.

Tolkiens triologi är en klassisk berättelse om ont och gott, men också en berättelse om samarbete, att vi faktiskt behöver varann för att klara av att göra det som till en början kan uppfattas som till synes oöverstigligt.

Det är på många sätt en mycket svår tid vi lever i och inte minst en tid där det blir allt svårare att ta ut riktningar inför framtiden. Motkrafter mot detta kan vara att skapa nätverk och försöka hitta likasinnade för att ha människor runt omkring sig att dela sina erfarenheter med och kunna fördjupa sina egna tankar om framtiden. Men det handlar också om att på olika sätt försöka överbrygga klyftor mellan människor för att skapa vägar för kommunikation genom att visa på gemensamma beröringspunkter.

Jag hoppas att jag under det kommande året kan bidra med mina erfarenheter för att hjälpa till att hitta meningsfulla vägar in i en framtid som vi vet väldigt lite om, men som vi på olika sätt måste ta oss an tillsammans.

Varma hälsningar till er alla i juletid!

Nicklas